Claes Claesson med familj är i den lilla glasbruksorten Hjortfors för att fira valborgsmässoafton tillsammans med vänner. Men firandet får ett abrupt slut när majbrasan tänds och man upptäcker att det ligger ett lik i brasan. Claes får avbryta valborgsfirandet och ta itu med en mordutredning istället.
Hilda Glas är nyutbildad läkare och har återvänt till sina hemtrakter för att göra AT-tjänst på Oskarshamns lasarett. Av en slump råkar hon komma över sin mammas sjukjournal och när hon läser den så inser hon att mammans dödsorsak inte alls är den som Hilda alltid fått berättat för sej. Hilda var bara ett barn när båda hennes föräldrar dog – pappan i en bilolycka och mamman av – ja, vad dog hon av egentligen? Hilda har inte varit tillbaka i Hjortfors sen hon flyttade till sina fosterföräldrar efter föräldrarnas död, men nu inser hon att hon måste ta tag i sitt förflutna.
Claes Claesson utreder mordet på mannen i brasan och samtidigt får man följa Hilda och hennes bakgrund. Hur hänger allt ihop?
När jag läser vad Cissi tycker om den här boken så skulle jag nästan kunna kopiera hennes recension
. Jag reagerade också på hur faktauppgifterna om glaskonst läggs upp i texten. Jag gillar att få lite fakta om orten/handlingen i en bok och jag tycker att t.ex Mari Jungstedt brukar väva in fakta om Gotland på ett bra sätt i sina böcker. Men här känns det bara stelt och onaturligt – som taget direkt ur en uppslagsbok, precis om Cissi skriver.
Historien känns lite tråkig och långsam och jag får ingen känsla av att “åh, jag bara måste läsa vidare för att få veta hur det går”. Ingen sträckläsningsbok för min del och jag behövde ganska många kvällar för att läsa ut den. Men precis som Cissi så gillar jag Claes och Veronika och jag gillar kombinationen av kriminalkommissarie/läkare och att brottsfallen har ett samband inom båda deras områden. Jag kommer att fortsätta läsa Karin Wahlbergs böcker.
På något sätt måste jag ta mig tid till att börja läsa den här serien.
Monika:
Det tycker jag absolut att du ska göra!
Boksnoken: Tänk att vi tyckte så lika! Jag hoppas att nästa bok är bättre!
Cissi:
Den här gången tyckte vi precis lika! Jag hoppas också att nästa bok är bättre. Inte för att den här var direkt dålig, men ja… den hade inte det där lilla extra.