Ut ur mörket – en sann berättelse av Linda Caine & Robin Royston

Ut ur mörkret av Linda Caine & Robin RoystonLinda lever ett tryggt och bra liv tillsammans med sin man och deras två barn. Trots att hon borde vara lycklig drabbas hon av återkommande mörka känslor och minnesbilder från sin barndom som hon inte riktigt kan greppa men som gör henne skräckslagen. Hennes dystra humör övergår i en djup depression.

Hon kommer i kontakt med psykiatern Robin Royston och tillsammans med honom gör hon en lång resa i sitt inre för att försöka nysta upp varför hon mår så dåligt och vad som kan ha hänt i hennes barndom som var så hemskt att hon förträngt det.

Det blir en svår process, och långa perioder är hon inlagd på mentalsjukhus. Bit för bit rullas bortglömda år från hennes barndom upp, och det som hänt henne är hemskare än någon kan ana.

Det här är alltså en sann berättelse om Linda Caine som växte upp i Afrika och flyttade till England i vuxen ålder. Hennes mamma lämnade familjen när barnen var små, och Linda växte upp med sin pappa och tre syskon och senare även med en styvmor och två halvbröder. Det hemska som hände henne under några av hennes uppväxtår finns det inga bevis för att det verkligen ägde rum, men allt tyder på att hennes minnesbilder som kommer upp till ytan stämmer. Till slut accepterar hon sitt öde och lär sej leva med det.

Boken var gripande, även om jag blev lite trött på alla hennes drömmar som berättades och analyserades. Jag tycker det är ganska tråkigt att läsa om folks drömmar. Men de hade en viktig del i hur Linda mindes och bearbetade händelserna från sin barndom, så de var en nödvändig del av boken som i sin helhet var bra och helt klart läsvärd.

2 thoughts on “Ut ur mörket – en sann berättelse av Linda Caine & Robin Royston

  1. Jag tycker att den verkar bra, men vet inte om jag orkar med en så mörk bok. Vi har tjejer som bara läser sådana böcker, som vi kallar eleändeslitteratur, här på skolbiblioteket och man undrar hur de egentligen mår.

  2. Ylva:
    Jag orkar inte heller läsa ”eländeslitteratur” (bra ord!) alltför ofta, men då och då blir det en bok av den här typen – om inte annat för att påminna mej själv om hur bra jag har det och vilken trygg uppväxt jag haft.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s