Berlinerpopplarna av Anne B. Ragde

Tor är svinbonde på släktgården Neshov utanför Trondheim. På gården bor även hans åldriga far och mor. Mamman är den som styr och ställer medan pappan mest håller sej undan och läser i sina böcker om kriget. Gården är förfallen och inte ekonomiskt lönsam, men Tor kämpar på med sina älskade grisar.

Så blir mamman sjuk, och Tors två bröder kallas hem till gården. De har inte träffats på många många år. Yngste brodern Erlend flyttade till Köpenhamn för 20 år sedan, där han lever lyxliv med sin sambo Krumme. I storstaden Köpenhamn är det ingen som bryr sej om att han är homosexuell, och här känner han sej hemma, har ingen längtan alls hem till Norge och lilla Neshov.

Mellanbrodern Margido lever ensam och jobbar som begravningsentreprenör. Folk tror att han är kristen trots att han i själva verket har tappat sin gudstro. Men han trivs med sitt jobb. Han har inte hälsat på i sitt föräldrahem på 7 år; sista gången han var där uppstod ett häftigt gräl mellan honom och mamman, och sedan dess har han hållit sej undan.

Men vid moderns dödsbädd samlas de tre bröderna, och även Tors vuxna dotter Torunn som ingen ens visste fanns till. Hon har bara träffat sin pappa en enda gång förut och aldrig sin farmor, men när Tor ber henne komma från Oslo så gör hon det.

När mamman så dör bryter Tor ihop, och Erlend och Torunn – som har funnit varandra och blivit goda vänner – tar sej an situationen. Kanske bröderna kan närma sej varandra efter alla dessa år, trots sina olikheter och alla åren som gått. Så släpper den gamle fadern en bomb efter några glas alkohol för mycket, och det kommer fram att även Margido känt till denna hemlighet…

Till slut har jag läst Berlinerpopplarna som ”alla andra” läste redan för några år sen. Den har stått i min bokhylla länge, men av någon anledning har jag inte kommit mej för att läsa den förrän nu.

Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mej, kanske en lättläst, lättsam, lite ytlig må bra-bok. Jag hade i alla fall inte väntat mej så mycket ensamhet, förfall, smuts och tragiska människoöden. Men jag fastnar för dessa ovanliga karaktärer, och trots all deppighet så är det ingen deppig bok. En mysig, sorglig, fin, hoppfull historia.

Inget köpstopp här, inte!

Läser om köpstopp på blogg efter blogg, men det är inget som smittar av sej på mej 🙂 . Tvärtom så skulle jag gärna köpa mer böcker än jag gör nu, om jag bara hade råd. Men inbundna böcker är dyra, och det är såna jag föredrar, även om jag på sistone också köpt en del pocketböcker. Om jag köper (eller får) första boken i en serie i pocket så fortsätter jag köpa resten av serien i samma format, och detsamma gäller för inbundna böcker.

Men som sagt, jag köper nog färre böcker än många andra bokmalar, och därför finns ingen anledning till köpstopp för mej 🙂 . Jag fortsätter handla böcker när andan faller på och plånboken tillåter det.

Senast inköpta:

Mörka strömmar  av Arnaldur Indridason

I midnattens stillhet av Denise Mina

Är sugen på att läsa båda genast, men jag har ju även några andra böcker som lockar och drar…

Jag har också köpt en bok på Tradera:

Till minnet av Edward av Elizabeth George

Det var den enda boken av Elizabeth George om Lynley och Havers som fattades i min bokhylla och det har retat mej länge. Jag har visserligen läst den, men jag måste äga den också. Nu har jag dem alla och det känns bra 🙂 .

Två nya

Två nya böcker har hittat hem till min bokhylla:

Vila på gröna ängar fattades i bokhyllan – just nu läser jag Berlinerpopplarna (några år efter alla andra 😉 ).

Hypnotisören blev jag så positivt överraskad av så jag blev tvungen att genast skaffa Paganinikontraktet också. Hoppas nu bara att jag inte blir besviken på den, har läst både positiva och negativa recensioner…

Den inre kretsen av Mari Jungstedt

En grupp arkeologistuderande håller på med en utgrävning av en vikingatida hamnplats på Gotlands västkust. Deltagarna kommer från flera olika länder och en av dem är Martina Flochten från Holland. En kväll efter en fest försvinner hon, och hittas sedan upphängd i ett träd med ett långt snitt tvärsöver magen. Det verkar som om mordet har rituella inslag.

I samma veva hittas ett halshugget russ i en hage. Huvudet saknas, och kort därefter dyker ett hästhuvud spetsat på en påle upp hos en politiker. Vad betyder detta? En varning?

Fler mord sker och allt tyder på att man har att göra med en sekt av något slag, för vilken asatron har stor betydelse.

Förlåt om jag är enformig – det är mycket Mari Jungstedt för min del nu 🙂 . Bok nr tre gör mej inte besviken. Som vanligt rör det sej om två historier som har ett samband och vävs samman på slutet. En ruggig historia mitt i den gotländska sommaren, och jag sträckläser. Jag gillar också att man får lära sej lite fakta om Gotland i varje bok.

I denna stilla natt av Mari Jungstedt

Den f.d fotografen Henry ”Blixten” Dahlström, numera alkoholist, hittas mördad i källaren i huset där han bor. Polisen misstänker ganska fort att mordet har att göra med att han några dagar tidigare vunnit en större summa pengar på travet. Hans lägenhet är genomsökt och pengarna fattas.

Samtidigt försvinner 14-åriga Fanny, en ensam tjej som oftast håller till i stallet på fritiden. Hon har inga nära vänner och hennes mamma är alkholiserad och verkar inte ha så stor koll på vad Fanny sysslar med. När polisen börjar leta efter Fanny kommer det fram att hon har träffat någon en tid – har hon en pojkvän? Några dagar efter att hon försvunnit hittas hon död…

Det framkommer att det finns vissa beröringspunkter mellan Fanny och Blixten, och när kriminalkommissarie Anders Knutas förstår hur det ligger till får han en chock. Dessutom håller han själv på att råka illa ut.

Jag tyckte så bra om första boken av Mari Jungstedt så jag gav mej genast i kast med nästa, och jag fortsätter gilla 🙂 . En bra historia, och jag gillar även att följa reportern Johan Berg och hans förhållande med Emma. Ska hon lämna sin man för Johan eller stannar hon kvar i äktenskapet?

 

Den du inte ser av Mari Jungstedt

Det är försommar på Gotland. Ett gäng gamla kompisar träffas och har sin årliga sommarfest. På festen bråkar Helena med sin pojkvän Per och han slår till henne. Den trevliga stämningen på festen får ett abrupt slut och gänget bryter upp. Följande morgon går Helena ut med hunden och återvänder aldrig hem. Hon hittas sedan brutalt mördad på stranden.

Kriminalkommissarie Anders Knutas och hans kollegor misstänker genast pojkvännen Per, som visar sej vara den svartsjuka typen. Men när ytterligare en kvinna hittas mördad, även hon med trosorna intryckta i munnen precis som Helena, och Per inte kan ha varit den som mördade henne så måste polisen slå in på ett annat spår. Vad har dessa kvinnor gemensamt, och är det en seriemördare som härjar på Gotland? Polisen måste lösa fallet snabbt – turistsäsongen håller på att komma igång men pga rädsla för mördaren som härjar har avbokningar på resor till Gotland börjat trilla in.

Det finns några deckarförfattare som jag inte har kommit mej för att läsa, bl.a Karin Fossum, Helene Tursten, Ruth Rendell, Stephen Booth för att nämna några. Mari Jungstedt hör även till den skaran. Det är inte för att jag inte vill läsa dem, utan för att jag helt enkelt inte har hunnit eftersom det finns så många bra författare och böcker som jag vill läsa 🙂 .

Men nu har jag bestämt mej för att ta tag i Mari Jungstedts böcker om kriminalkommissarie Anders Knutas & co på Gotland. Och självklart vill jag läsa dem i rätt ordning.

Den du inte ser är alltså den första boken i serien. Egentligen tycker jag att det är en ganska ordinär deckarhistoria – men vilken tur att jag gillar ordinära deckarhistorier 🙂 . Perfekt sommarläsning när man vill ha något lättläst och lagom spännande. Miljön på Gotland är ju också trevlig!

Klyftan av Nicholas Evans

En far och hans son är ute och åker skidor i bergen i Montana när de hittar en död kvinna fastfrusen i isen. Hon identifieras som 23-åriga Abbie Cooper som varit försvunnen i flera år, efterlyst för mord och terrordåd. Polisen försöker ta reda på var Abbie hållit hus sen hon försvann och varför hon dog. Var det mord eller självmord? Och hur kunde det gå så snett för en ung begåvad kvinna som Abbie som vuxit upp i en helt vanlig familj?

Efter att Abbie hittats förflyttas man bakåt i tiden, till tiden när Abbie fortfarande var en bekymmersfri tonåring som gick i skolan, hade många vänner, trivdes bra med sin familj och hade planer för framtiden. Man får följa familjen, vad som händer när föräldrarna skiljer sej och hur livet förändras för dem alla. Abbie börjar umgås med nya vänner som hon får på universitetet, hon börjar delta i olika demonstrationer och aktioner, och en dag går allt fruktansvärt snett.

Nicholas Evans slog ju igenom stort med Mannen som kunde tala med hästar i mitten av 90-talet. Jag har också läst de två därpå följande böckerna av honom, I vargars närhet och Eldfångaren. Klyftan har även den hunnit få några år på nacken men det är inte förrän nu jag har läst den.

Nicholas Evans beskriver som alltid en storslagen natur som får mej att längta dit, även om jag inte är någon vildmarksmänniska. Han berättar trovärdigt om en familj som slås i spillror, men som på något sätt ändå lyckas resa sej och orkar gå vidare. Det är sorgligt och fint och jag älskar det.