Mig äger ingen av Åsa Linderborg

Åsa växer upp med sin pappa efter att mamman lämnat dem. Pappan har ett tungt arbete som härdare på Metallverken i Västerås, han har svårt att låta bli spriten och han har svårt att hålla i pengarna, men han gör sitt bästa för att ta hand om Åsa. Hon älskar sin pappa men det är svårt att vara en liten flicka med en alkoholiserad pappa. En gång frågar hon sin mamma varför mamman lämnade henne kvar hos pappan när hon flyttade. ”Jag tyckte synd om pappa och ville ge honom det finaste jag hade”, svarar mamman.

Ju äldre Åsa blir desto mer avskyr hon pappans drickande, och som tonåring flyttar hon från honom hem till sin mamma. Under långa tider undviker hon honom helt och de har ingen kontakt. Pappan förlorar sitt jobb och kommer aldrig riktigt tillbaka till arbetsmarknaden, men så småningom, när Åsa får egna barn, blir kontakten med pappan bättre.

Starkt och gripande – och för min del helt obegripligt hur en mamma kan lämna sitt lilla barn att bo med en pappa som inte kan hantera spriten och som helt klart inte kan ta hand om ett barn på bästa sätt även om han älskar sin lilla flicka. Jag förstår bara inte.

Andra boken på kort tid jag läser som handlar om ett maskrosbarns uppväxt med en ensamstående pappa🙂 .

7 thoughts on “Mig äger ingen av Åsa Linderborg

  1. Enligt Lindeborg själv har ju kvinnorna i släkten på hennes mammas sida gjort precis som Lindeborgs mamma gjorde, lämnat sitt/sina barn, i generationer. Hon säger själv att hon är den som brutit det genom att stannat med sitt barn.
    En mycket bra bok! Har du läst Alakoskis Svinalängorna?

  2. Viktoria:
    Ja, visst är det konstigt vad vissa beteenden liksom kan gå i arv… Inget fel i att ett barn växer upp hos sin pappa (varför ska det vara självklart att växa upp med mamma?) men att lämna sitt lilla barn hos en pappa som har alkoholproblem… Jag kan inte förstå det.

    Jo, jag har läst Svinalängorna och gillade den! Alakoski är född i min hemstad🙂. Däremot gillade jag inte Håpas du trifs bra i fengelset – jag läste inte många sidor i den innan jag gav upp.

  3. En bra bok men man blir så ledsen över hur den lilla flickan växer upp. Visst pappan må älska henne men det krävs mer ån så för en bra uppväxt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s