Vinteräpplen av Josefine Sundström

Vinteräpplen utspelar sej på ön Eskilsö utanför den lilla österbottniska staden Kaskö. Det är en bok om tre generationer finlandssvenska kvinnor: Susanna, Mari och Tova.

Susanna är en torparkvinna som fött sju barn och blivit övergiven av sin man. Hon är den som styr och ställer i hemmet, och allra hårdast är hon mot yngsta dottern Mari. Ända sedan Mari är liten får hon jobba och slita med att hämta ved och vatten, laga mat och städa. I skolan går det inget vidare, hon har svårt att lära sej läsa, och eftersom hon anses trög och dum så tycker mamma Susanna att det är lika bra att hon slutar skolan och stannar hemma och sköter hushållet istället, det är det enda hon duger till.

När Mari är 17 år blir hon våldtagen av en av sin brors vänner. Hon blir gravid men vågar inte tala om det för någon. När mamma Susanna får reda på hur det ligger till blir hon rasande. Mari har dragit skam över sej, och skulden är enbart hennes. När det börjar bli dags att föda skickar mamma Susanna iväg Mari ensam till en liten stuga där hon själv får föda sitt barn. Det blir en dotter, Tova.

Tova är sin mammas ögonsten. Mari älskar henne över allt annat, och det enda hon vill är att det ska gå väl för henne i livet. Hon vill att Tova ska få det hon aldrig själv har haft – ett eget liv. Och det går bra för Tova. Hon är duktig i skolan och har lätt för att lära.

Så träffar Tova en man som är bra mycket äldre än hon själv, Timo. Han är underbar, och han har en egen verkstad. Mormor Susanna tycker att Tova har gjort ett riktigt kap, men Mari är tveksam. Hon tycker att Tova inte ska ha så bråttom med att gifta sej, och dessutom går det rykten om Timo. Rykten om att han har varit förlovad en gång förut, och misshandlat sin före detta flickvän.

Men Tova är kär och Timo är snäll och omtänksam mot henne. Men det visar sej att han också har en annan sida. Han börjar dricka alltmer och när han är full blir han våldsam. Tova och Timo får två döttrar, och Timo misshandlar både Tova och flickorna svårt. Till slut fruktar Tova både för sitt eget och för barnens liv, och hon lyckas samla tillräckligt med mod och styrka för att fly. Med hjälp av en väninna lämnar hon Kaskö och Österbotten, och åker till Sverige för att börja om, för att få ett nytt tryggt liv tillsammans med döttrarna.

Josefine Sundström skriver själv i slutet av boken att Vinteräpplen är en bok med självbiografisk grund. Den bygger på sanna historier men är ändå en fiktiv roman.

Det går inte att undgå att bli berörd av boken. Det hårda torparlivet, fattigdomen, kampen att få mat på bordet, våldet – så var det säkert på många håll på den tiden. Man får omväxlande följa de tre kvinnorna, främst Mari och Tova, från dess att Mari var en liten flicka och fram till Tovas flykt från sin våldsamme man. Trots våld och elände är det en bok som griper tag i en, och det är en bok som handlar om att det går att bryta en ond cirkel och ta sej ut ur våldet. Läs den!

8 thoughts on “Vinteräpplen av Josefine Sundström

  1. Den här har legat länge i min önskelista men det har inte blivit av att köpa den. Men som det känns just nu så lär den inhandlas inför semestern.

    • Christine:
      Jag visste inte heller att Josefin Sundström hade rötter i Österbotten innan jag hörde talas om den här boken. Men väldigt många i Sverige har ju sina rötter i Finland (även jag kommer från Österbotten🙂 ).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s