Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson

Boken om Allan Karlsson som smiter från sitt eget 100-årskalas har knappast undgått någon. Många har läst den, nästan alla har väl hört talas om den. Själv hade jag inte tänkt läsa den – den lockade mej inte eftersom jag misstänkte att det inte var en bok jag skulle gilla. Men så fick jag den av min mamma – t.o.m hon hade läst den trots att hon egentligen inte är en bokläsare, men all uppmärksamhet kring boken gjorde att hon blev nyfiken. Hon blev dock besviken men tyckte ändå att jag skulle läsa den, mest bara för att se om hon och jag skulle vara av samma åsikt om boken.

Och visst är det en alldeles makalös historia om Allan Karlsson som levt ett synnerligen händelserikt liv. Rest världen runt, fått olika uppdrag som sprängämnesexpert och träffat otaliga politiska ledare. Nu, på sin 100-årsdag, kliver han ut genom fönstret i sitt rum på äldreboendet för att slippa allt ståhej kring sin födelsedag. Han hamnar på busstationen och råkar där få med sej en kappsäck full med pengar, den ena händelsen avlöser den andra, och återigen är han ute på en äventyrlig resa…

Jonas Jonasson har onekligen skrivit en fantastisk bok. Men – det är ingen bok som tilltalar mej. Den går oerhört segt att läsa och jag skrattar inte en enda gång (det står på pärmen att den är hejdlöst rolig). Precis som jag misstänkte så var det här inte alls en bok i min smak… Så min mamma och jag var av samma åsikt :-).

Häxans tid av Árni Thórarinsson

                                                                                                                             

Journalisten Einar har mot sin vilja blivit förflyttad från Reykjavik till den lilla staden Akureyri på norra Island. Inte mycket händer i den sömniga småstaden men så förolyckas en kvinna under en forsränningsfärd, och ungefär samtidigt försvinner en ung amatörskådespelare vid namn Skarphedinn. Allt tyder på att kvinnans död var en olycka, men så får Einar ett telefonsamtal av en kvinna som påstår att den döda kvinnan blivit mördad. Einar försöker lite motvilligt ta reda på vad som ligger bakom detta påstående, samtidigt som han försöker luska vidare i Skarphedinns försvinnande.

Jag kan inte låta bli att ha Arnaldur Indridason i bakhuvudet när jag börjar på den här boken. Men det här är en helt annan sorts kriminalroman, och kanske är det därför som jag blir lite besviken. Eller kanske är det bara för att jag inte känner Einar så bra. Jag tycker mest att den här boken är lite småtråkig, och läser inte med samma iver som jag gör när jag tycker att en bok är riktigt bra. Och om jag har förstått saken rätt så är det här inte Àrni Thórarinssons första bok om Einar, det är bara den första som är översatt till svenska, vilket också är tråkigt. Jag vill gärna följa med en karaktär ända från början, och inte börja mitt i, även om varje bok är fristående.

Little Bee av Chris Cleave

Little Bee är en ung kvinna från Nigeria. I två år har hon suttit på en flyktingförläggning utanför London och när hon släpps ut har hon ingenstans att ta vägen – förutom till en man vars visitkort med adress hon har i en påse tillsammans med några få andra personliga tillhörigheter. Mannen heter Andrew O’Rourke, och Little Bee träffade honom och hans fru Sarah på en strand i Nigeria för två år sedan, strax innan hon flydde från sitt land och kom till England. Detta möte kom att förändra alla tre inblandades liv och deras öden vävs för alltid samman.

Little Bee är en makalös ung kvinna. Vi får omväxlande följa henne och Sarah O’Rourke, ur deras perspektiv och med deras egna ord. Först har jag svårt att komma mej in i boken men den lyfter och blir en annorlunda läsupplevelse jämfört med de många deckare jag vanligtvis brukar läsa. Den är sorglig men inte tung. Väcker tankar om vad som är viktigt i livet.

Journal 64 av Jussi Adler-Olsen

 

Fjärde boken om Carl Mörck och Avdelning Q – avdelningen för gamla olösta fall.

Fram till för bara 40 år sedan skickades missanpassade och ”lösaktiga” kvinnor till Kvinnohemmet på den isolerade ön Sprogø där de var tvungna att arbeta hårt, blev förnedrade och i värsta fall tvångssteriliserade. Hit kom unga Nete Hermansen som hade haft en svår barndom och som även blivit utsatt för övergrepp, men som ansågs vara promiskuös och dessutom lite enkel i huvudet. På ön rådde en stark rangordning och livet var för de flesta kvinnorna ren misär. Men Nete lyckas ta sej därifrån och mot all förmodan starta ett nytt liv och lever lycklig tillsammans med sin man – tills en dag många år senare när hennes förflutna hinner ikapp henne. Via ett fall med en försvunnen kvinna som hamnar på Avdelning Q:s bord dyker namnet Nete Hermansen upp, och nu nystas hennes historia upp – och bakom den finns en grym verklighet som fortfarande pågår i allra högsta grad.

Carl Mörcks privatliv är dessutom rörigt. Det framkommer hela tiden nya märkliga uppgifter i det gamla fallet när han och hans kollegor blev beskjutna, plus att det dyker upp ett gammalt fall ur Carls förflutna som rör hans farbror som drunknade för många år sen och där Carl och hans kusin påstås vara inblandade. Och inte heller flyter Carls kärleksliv på problemfritt…

Vilken bladvändare! Jussi Adler-Olsen har ännu en gång lyckats skriva en osannolik och grym men ändå trovärdig och mycket spännande historia. Nutid varvas med dåtid och sakta växter historien fram. Samtidigt är det intressant att följa Carl Mörck och vändorna i hans privatliv, samt hans kollegor Rose och Assad. Rose är lite väl märklig för att jag riktigt ska kunna tycka om henne, men Assad och hans hemlighetsfulla förflutna väcker nyfikenhet om vem han egentligen är.

Läs, läs, läs!

 

Gideons ring av Carin Gerhardsen

Femte boken i Hammarbyserien, om kriminalkommissarie Conny Sjöberg och hans kollegor.

En ung tjej hittas naken, våldtagen och förvirrad utanför pianoteknikern John Gideons dörr. Hon vägrar prata, vilket naturligtvis försvårar arbetet med att ta reda på vad hon råkat ut för. Polisen koncentrerar sej på John Gideon eftersom det framkommit uppgifter om att ett stort antal unga flickor kommit och gått hemma hos honom. John Gideon själv går dock inte att få tag i, så det går synnerligen trögt att komma framåt med fallet. Snart visar det sej att ingenting är som det verkar.

Jag måste säga samma sak om den här boken som om Kristina Ohlssons Paradisoffer, att den här boken inte är lika bra som författarens tidigare böcker. Storyn håller inte riktigt för mej och jag tycker upplösningen är alltför osannolik och tam. Störst behållning har jag av att följa polisernas privatliv. Hoppas på en bättre story i nästa bok!

Svikaren av Katarina Wennstam

Fotbollsspelaren Sebastian Lilja hittas mördad i trappuppgången utanför sin egen lägenhet, knivhuggen till döds med över sjuttio hugg. Det verkar stå klart att det är fråga om hämnd – för man byter inte klubb så som Sebastian Lilja gjort. Han är en jävla svikare och hade under en längre tid fått ta emot hot och hatfulla sms. Nu verkar någon ha tagit steget fullt ut och mördat honom, för att han svikit sin gamla klubb.

Kriminalinspektör Charlotta Lugn är den som har hand om fallet, och målsägarbiträdet Shirin Sundin företräder Sebastians föräldrar. Hatet inom sporten är stort, men är det verkligen så stort att t.o.m de värsta huliganerna går så långt som till att mörda? Även om de första spåren ser ut att leda åt det hållet får man snart in uppgifter som tyder på att mordet på Sebastian Lilja kan ha annat motiv än klubbytet.

Jag är inte det minsta intresserad av fotboll, men det behöver man heller inte vara för att tycka att den här boken är läsvärd. Katarina Wennstam har förmågan att skriva så att man fångas av storyn, och hon väljer som bekant allvarliga ämnen. Jag tvivlar inte alls på att  det går till i fotbollens värld precis som det beskrivs i boken, med machoattityder bland spelarna, och fans som lever för sina klubbar. Både Charlotta Lugn och Shirin Sundin är dessutom intressanta karaktärer, speciellt Shirin som jag ser fram emot att läsa mer om – slutet på boken tyder på att hon kommer att figurera även i nästa bok.

Pojken som slutade gråta av Ninni Schulman

En pyroman härjar i Hagfors; tre nerbrunna och hus och flera döda personer håller polisen fullt sysselsatt. Journalisten Magdalena Hansson dras in i jakten på pyromanen, och när hon till slut inser att hon är personligt inblandad är det nästan för sent. 

Jag älskar den här typen av vardagskriminalromaner! Ninni Schulman har definitivt lyckats igen, efter Flickan med snö i håret, och hon är inte långt ifrån att få en plats bland mina favoriter. Boken är lättläst, men historien är ändå intressant och spännande, och karaktärerna trovärdigt beskrivna. Lika mycket som att följa mordgåtan, lika mycket tycker jag om att följa huvudpersonernas privatliv: Magdalena som mot all förmodan blivit gravid men tvekar att berätta det för pojkvännen Petter, polisen Christer som för tillfället är chef men inte riktigt vet om han klarar av det tillräckligt bra och som nyligen – äntligen – har träffat en kvinna, kollegan Petra som i förra boken oroade sej för sin tonårsdotter och som i denna bok har anledning att tro att tonårssonen råkat i trubbel.

En av mina favoritböcker i sommar!