En ska bort av Pia Hintze

9789146213642_200_en-ska-bort-roman

En ska bort är fortsättningen på Baby blues som kom ut för ett antal år sen – jag minns att jag läste den när vi själva var mitt uppe i bebistiden. Den handlar om Sarah och Karl som träffas, blir kära och får barn, och om omställningen som blir när man går från att vara två till att bli tre.

I En ska bort ska sonen Nils börja på dagis och mamma Sarah ska börja jobba efter sin föräldraledighet. Hon ser fram emot att gå tillbaks till jobbet, men hur gör man för att inte ha dåligt samvete när man lämnar bort sitt lilla barn till någon annan om dagarna? Och hur gör man för att dela lika på ansvar för barn och hushåll? Sarah och Karl har bestämt sej för att båda ska ta ansvar för barn och hem, men det blir Sarah som får dra det tyngsta lasset. Karl jobbar hela tiden, reser mycket, och säger att han absolut inte kan komma ifrån på jobbet. Sarahs jobb är också viktigt men det är ändå hon som får ta allt vabbande och göra det mesta av hushållsarbetet. Det blir också allt tydligare att hon blir fråntagen vissa arbetsuppgifter och att någon vill ha bort henne från arbetsplatsen. Hon känner sej ensam, sviken och sliten. När det gäller Karl så älskar hon honom, men han finns ju aldrig där för henne och Nils…

Jag blir mest bara arg när jag läser den här boken och jag känner inte alls igen mej i livet som småbarnsförälder. Kanske för att jag och min man lever totalt annorlunda liv än Sarah och Karl. Ingen av oss är karriärsmänniskor, har inga jobb där man kan göra karriär och vill inte ens ha såna jobb. Jag tycker synd om dessa karriärsmänniskor i storstaden som sätter jobbet framför allt, och när jag läser boken känner jag mej så nöjd med att bara vara en grå råtta på ett fabriksgolv och att ha en man som är detsamma. Så skönt att ha ett sju-till-fyra-jobb, och att helt och hållet glömma jobbet när man går hem klockan fyra. Inget bråk om vabbande och hushållssysslor, vi har lika mycket tid till sånt båda två. Och är det verkligen så här det går till på de ”fina” arbetsplatserna, att kvinnor i fertil ålder och med små barn inte är välkomna och blir trampade på och översprungna? Nä, då tar jag hellre min lilla lön och har ett lugnt och fridfullt liv, utan att behöva jobba häcken av mej på min fritid för att ha en chans att hålla mej kvar på min arbetsplats.

Det finns en tredje bok också, Älskling, och kanhända läser jag den när ilskan från den här har lagt sej…

Annonser

Asfaltsänglar av Johanna Holmström

9789113049502_200_asfaltsanglar

Johanna Holmström är en finlandssvensk författare och den här boken utspelar sej i Helsingfors. Den handlar om 15-åriga Leila och hennes några år äldre storasyster Samira. Deras pappa kommer från Nordafrika och mamman är finländsk och har konverterat till islam. Mamman i familjen tar religionen på största allvar och är den som till punkt och pricka lever efter Koranens regler. Pappan som är ganska frånvarande är inte lika sträng även om han också i högsta grad är muslim och har en muslims värderingar, och flickorna slits mellan religionen och det finländska sättet att leva.

Samira flyttar hemifrån och tar avstånd från sina föräldrar. Kvar hemma blir Leila som inte har det så lätt, vare sej i skolan eller hemma. När Samira hittas medvetslös i en trappuppgång vänds livet ännu mer upp och ner för Leila. Hade Samiras pojkvän, han med den rakade skallen, eller någon av hans kompisar med rasistiska åsikter något med olyckan att göra? Eller var det rentav någon av familjens släktingar som gjorde illa henne för att hon hade en finländsk pojkvän?

Boken hoppar mellan tiden före olyckan och tiden efter olyckan. Mest får man följa Leila, men även Samira. De är starka flickor, men samtidigt förvirrade, och det är ett hårt klimat i storstaden. Ibland hör man till innegänget i skolan men det behövs inte mycket för att man ska bli den som är utanför och slagen och spottad på.

Jag själv som är uppvuxen i en liten stad och var tonåring för 25 år sen tycker att den här tillvaron och uppväxten låter hemsk, men jag antar att det blivit hårdare och tuffare att vara ung, speciellt i en storstad. På min tid (nu känner jag mej gammal…) och där jag bodde fanns dessutom så gott som inga utlänningar alls.

Läsvärd bok!

Iskallt spår av Stephen Booth

9789189380394_200_iskallt-spar

Tredje boken om kriminalinspektör Diane Fry, Ben Cooper och deras kollegor vid Edendale-polisen.

Det är mitt i vintern och polisen i Edendale får flera fall att lösa: en ung kvinna som verkar ha tagit livet av sej helt enkelt genom att lägga sej ner i snön och frysa ihjäl, en man som även han hittas i snön men som ser ut att ha blivit mördad, plus att man hittar ett lik efter ett spädbarn i ett gammalt bombplan som legat ute i mossen i årtionden. Samtidigt dyker en kanadensisk kvinna upp och vill ha hjälp med att rentvå sin morfar som sägs ha orsakat kraschen av bombplanet under andra världskriget och som ledde till flera besättningsmäns död. Morfadern själv är försvunnen men hans dotterdotter tror att han kan vara vid liv och bosatt någonstans i Edendale-området.

Här finns så många intressanta karaktärer! För att inte tala om en bra story som går tillbaka till krigsåren under 1940-talet. Händelser som utspelades då och som fortfarande sänder ekon till folks liv många årtionden senare, hemligheter som inte helt och hållet kan begravas. En bok helt i min smak, precis som de tidigare jag läst av Stephen Booth. Det ska verkligen bli intressant att se hur relationen mellan Diane Fry och Ben Cooper utvecklar sej också. Hittills har det varit frostigt dem emellan, men det kanske kan ändras?

 

Lista!

Det var länge sen jag gjorde en lista/enkät, men jag har blivit taggad av Cissi Grip att göra denna:

1. Har du en speciell plats hemma där du brukar läsa?
I sängen, i soffan eller vid frukostbordet, beroende på tid på dygnet.

2. Bokmärke eller random pappersbitar?
Både och… Hittar jag inget bokmärke (de har en tendens att försvinna) blir det en papperslapp.

3. Kan du sluta läsa när som helst eller måste du sluta efter ett kapitel eller ett visst antal sidor?
Helst slutar jag efter ett kapitel eller när ett stycke är slut – men ibland somnar jag eller blir avbruten och måste sluta mitt i.

4. Äter eller dricker du någonting när du läser?
Nej. Jo, frukost ibland.

5. Brukar du lyssna på musik eller ha TV:n på när du läser?
Nej, helst ska det vara tyst. Men musik/tv kan jag stå ut med på låg volym, i bakgrunden.

6. En bok i taget eller flera samtidigt?
En bok i taget!

7. Läsa hemma eller överallt?
Jag är alltid hemma när jag inte jobbar, så det blir hemma jag läser.

8. Läsa högt eller tyst i huvudet?
Tyst! Om jag inte läser för 6-åringen såklart.

9. Hoppar du fram i boken eller hoppar du över stycken?
Nej.

10. Bryta rygg eller inte?
Inte. Man ska vara försiktig med böcker!

11. Skriver du i böcker?
Nej!

12. Vilka taggar du?
Bokstunder