En ska bort av Pia Hintze

9789146213642_200_en-ska-bort-roman

En ska bort är fortsättningen på Baby blues som kom ut för ett antal år sen – jag minns att jag läste den när vi själva var mitt uppe i bebistiden. Den handlar om Sarah och Karl som träffas, blir kära och får barn, och om omställningen som blir när man går från att vara två till att bli tre.

I En ska bort ska sonen Nils börja på dagis och mamma Sarah ska börja jobba efter sin föräldraledighet. Hon ser fram emot att gå tillbaks till jobbet, men hur gör man för att inte ha dåligt samvete när man lämnar bort sitt lilla barn till någon annan om dagarna? Och hur gör man för att dela lika på ansvar för barn och hushåll? Sarah och Karl har bestämt sej för att båda ska ta ansvar för barn och hem, men det blir Sarah som får dra det tyngsta lasset. Karl jobbar hela tiden, reser mycket, och säger att han absolut inte kan komma ifrån på jobbet. Sarahs jobb är också viktigt men det är ändå hon som får ta allt vabbande och göra det mesta av hushållsarbetet. Det blir också allt tydligare att hon blir fråntagen vissa arbetsuppgifter och att någon vill ha bort henne från arbetsplatsen. Hon känner sej ensam, sviken och sliten. När det gäller Karl så älskar hon honom, men han finns ju aldrig där för henne och Nils…

Jag blir mest bara arg när jag läser den här boken och jag känner inte alls igen mej i livet som småbarnsförälder. Kanske för att jag och min man lever totalt annorlunda liv än Sarah och Karl. Ingen av oss är karriärsmänniskor, har inga jobb där man kan göra karriär och vill inte ens ha såna jobb. Jag tycker synd om dessa karriärsmänniskor i storstaden som sätter jobbet framför allt, och när jag läser boken känner jag mej så nöjd med att bara vara en grå råtta på ett fabriksgolv och att ha en man som är detsamma. Så skönt att ha ett sju-till-fyra-jobb, och att helt och hållet glömma jobbet när man går hem klockan fyra. Inget bråk om vabbande och hushållssysslor, vi har lika mycket tid till sånt båda två. Och är det verkligen så här det går till på de ”fina” arbetsplatserna, att kvinnor i fertil ålder och med små barn inte är välkomna och blir trampade på och översprungna? Nä, då tar jag hellre min lilla lön och har ett lugnt och fridfullt liv, utan att behöva jobba häcken av mej på min fritid för att ha en chans att hålla mej kvar på min arbetsplats.

Det finns en tredje bok också, Älskling, och kanhända läser jag den när ilskan från den här har lagt sej…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s