Månadsrapport januari 2015

Lästa böcker i januari 2015:

1. Lewismannen – Peter May
2. En ond liten handling – Elizabeth George
3. Förbannade fred – Johanne Hildebrandt

Denna månad var det verkligen Elizabeth George som sinkade mej i min läsning! Den boken tog en evighet att läsa ut.

Annonser

Förbannade fred av Johanne Hildebrandt

forbannade-fredSara fick mycket uppmärksamhet för sin film från krigets Irak som hon gjorde i förra boken, Älskade krig, och den här gången åker hon till Afrika för att rapportera om konflikten i Darfur. Hennes reportage ska visas i en tv-sänd gala där pengar ska samlas in till en välgörenhetsgala för att hjälpa alla de människor som är på flykt. Allt går dock fel från början när hon måste dras med bloggaren Lena som också följer med på resan, plus att fotografen Chris som är en god vän till Sara inte är sej själv men vägrar berätta vad som är fel. Ännu värre blir det när flyktinglägret de besöker anfalls av rebeller.

Storyn är lite ytligt berättad men ändå intressant, och man får sej sannerligen en tankeställare om välgörenhetsorganisationerna som ska hjälpa människor i nöd – går pengarna verkligen till det de samlas in till? Hur mycket hamnar i fel fickor?

 

En ond liten handling av Elizabeth George

en-ond-liten-handlingTro det eller ej, men det här är bok nr 18 om Barbara Havers och Thomas Lynley.

Förra boken slutade med att Barbara Havers grannes dotter, Hadiyyah, försvann tillsammans med sin mamma. Det visar sej att mamman lämnat mannen, Azhar, och tagit deras dotter med sej utan att meddela vart de tagit vägen. En förtvivlad Azhar anlitar med Barbaras hjälp en privatdetektiv för att försöka få reda på var de befinner sej. Sen följer en invecklad historia där Barbara hamnar i onåd hos sin chef, Hadiyyah och mamman visar sej vara i Italien där Hadiyyah blir kidnappad och alltså försvinner ännu en gång, och Lynley blir ditskickad som sambandsperson när italienska polisen utreder kidnappningen medan Barbara trasslar till det ännu mer för sej genom att kontakta en journalist som skriver artiklar i engelska skvallerpressen som Barbara inte alls tänkt sej att han skulle skriva.

Jag har läst alla 18 böcker och har tyckt väldigt bra om Havers och Lynley. Men böckerna har blivit tjockare och tjockare och segare och segare, och jag har sagt ett bra tag att ”Det här var den sista jag läste”. Ändå har jag fortsatt. Men nu känner jag att det är dags att säga hejdå till Barbara Havers och Thomas Lynley. Den här boken var oerhört seg att ta sej igenom. En story som hade kunnat kortas ner till hälften och göras hälften så invecklad. Det tog mej tre veckor att läsa de 770 sidorna. Nej, tyvärr Elizabeth – nu säger jag tack och farväl!

Lewismannen av Peter May

lewismannenAndra boken i Lewis-trilogin. Har ni mot förmodan inte läst första boken, Svarthuset, så skynda er att göra det nu så att ni kan ta itu med denna sen, för det här är ju så bra, så bra!

Fin Mcleod har återvänt till sin barndomsö efter sin skilsmässa och har slutat jobba som polis, men när ett gammalt lik hittas i en torvmosse kan han vid sidan av polisutredningen inte låta bli att dras in i fallet. Han gör det för att hans ungdomskärleks pappa på något sätt verkar vara släkt med liket. Men att ta reda på hur är inte lätt eftersom den gamle dels håller på att bli senil och dels hävdar att han inte har några syskon eller andra släktingar. När sanningen till slut kommer i dager kommer gamla hämndlystna känslor också fram.

Som sagt, det här är verkligen bra! Storyn, Peter Mays sätt att skriva, omgivningen, karaktärerna. Allt är bra! Läs! Jag läste ut den här på ett par dagar, under julledighetens sista dagar.