Nobelpristagarutmaningen

Sorry, men jag ger upp. Jag klarar inte Theresans Nobelpristagarutmaning.

Jag har läst Doris Lessing och V.S Naipaul. Hittills i sommar har jag inte känt för att läsa Elfriede Jelinek som stod näst i tur, men idag när jag var till biblioteket tänkte jag låna en bok av henne. Det fanns två, jag minns inte namnet på någon av dem just nu, men båda två verkade rent ut sagt motbjudande. Får man säga så om en bok? Jag kände i alla fall att jag inte skulle klara av att läsa någon av dem.

Jag gick vidare till Toni Morrison, men tyvärr… Ingen av hennes böcker lockade mej heller.

Så jag ger upp. Jag klarade inte Nobelpristagarutmaningen. Istället för att läsa böcker som jag egentligen inte har lust att läsa så läser jag hellre böcker som lockar mej att läsa och som jag vill läsa.

Sista namnet på listan i Nobelpristagarutmaningen är Imre Kertész och jag har faktiskt läst hans Mannen utan öde. Så jag har i alla fall läst 3 av 5 nobelpristagare i denna utmaning – alltid något 🙂 .

Annonser

Lånat

Lånade följande böcker på biblioteket idag:

Den osynliga väggen – Harry Bernstein

Drömmen – Harry Bernstein

Ett halvt liv – V.S. Naipaul

Till stoft och aska – John Harvey

Böckerna av Harry Bernstein har jag velat läsa ända sen jag hörde talas om dem för ett par år sen. Någon som har läst dem?

Boken av V.S. Naipaul lånade jag för att det är dags att läsa något av den författaren i Theresans Nobelpristagarutmaning. Ingen av hans böcker som fanns på biblioteket kändes speciellt tilltalande och jag erkänner att jag lånade Ett halvt liv bara för att den var tunnast…

Och jag kunde ju inte lämna biblioteket utan en deckare så därför fick även Till stoft och aska följa med hem 🙂 .

Det femte barnet av Doris Lessing

det-femte-barnet-av-doris-lessingJag är med i Theresans Nobelpristagarutmaning  och under perioden januari-mars är det en bok av Doris Lessing som ska läsas. Jag valde Det femte barnet eftersom jag hade den stående hemma i bokhyllan, och där hade den förmodligen blivit stående ett tag till ifall jag inte hade bestämt mej för att delta i den här utmaningen 🙂 .

När Harriet och David träffas vet de genast att de är menade för varandra. De gifter sej efter en kort tid och köper ett stort hus. Båda vill ha många barn och inom loppet av några år får de fyra fina barn som alla är välkomna trots att Harriet känner sej trött och sliten av att ta hand om så många små barn och trots att deras ekonomi inte är den bästa och de måste få hjälp av Davids välbärgade pappa för att klara sej.

Så blir Harriet gravid med deras femte barn, och den här oplanerade graviditeten är helt annorlunda än de fyra tidigare. Barnet i magen är livligt redan tidigt i graviditeten och sparkar så våldsamt att Harriet inte kan vara stilla. Det känns som om babyn vill göra henne illa och Harriet fattar agg till babyn och mår oerhört dåligt under hela graviditeten.

Så föds Ben, och Harriet vet genast hon ser honom att han inte är som andra barn. Hon tycker att han är något annat än en människa, som om han hör till ett annat slags folk. Han har ett säreget utseende, är sen i utvecklingen, våldsam, grym och visar ingen kärlek eller närhet till sin familj. Alla avskyr honom och råder Harriet och David att lämna bort honom. Ben håller på att förstöra familjen och Harriet vill inte ha honom kvar, men tvekar samtidigt över att lämna bort honom… Han är ju ändå deras barn och trots att Harriet inte älskar honom så vill hon skydda honom.

Först hade jag lite svårt att komma in i boken och det var så många namn att hålla reda på. Jag hade svårt att minnas vem som var vems mamma, pappa, styvmamma, styvpappa, syster eller kusin. Men när jag kommit en bit in i boken var den svår att släppa. Den är lättläst och väcker många tankar, speciellt när man själv har barn. Kan man låta bli att älska sitt eget barn?

Jag läser gärna mer av Doris Lessing, och speciellt nyfiken är jag på fortsättningen om Ben; Ben, ute i världen.

Nobelpristagarutmaning

Jag har bestämt mej för att hänga på Theresans nobelpristagarutmaning! Jag brukar inte läsa den sortens böcker, men det kan ju vara bra att vidga sina vyer 😀 . Det ska bli intressant, och eftersom jag faktiskt har en Doris Lessing-bok stående i bokhyllan, så blir hon en bra författare att börja med nån gång efter nyår. Om jag inte skulle delta i den här utmaningen är jag rädd för att boken kanske skulle stå där oläst för evigt 😉 .