Jag läste Hypnotisören för 1½ år sen och gillade den trots att den var lite väl blodig för min smak – och det är nog främsta anledningen till att Paganinikontraktet har stått oläst så länge i bokhyllan; jag ville läsa den men var rädd för att den skulle vara lika rå som Hypnotisören.
Två mord sker ungefär samtidigt. Generaldirektör Carl Palmcrona hittas hängd i sin lägenhet, och en ung kvinna hittas död på en fritidsbåt i Stockholms skärgård. Dödsfallen hade kunnat avskrivas som självmord/olyckshändelse om inte kriminalkommissarie Joona Linna hade kommit på en koppling mellan de båda avlidna och om han inte så envist hade fortsatt med sina efterforskningar. En kedja av händelser dras igång och orsaken till det hela är ett fotografi. Många får sätta livet till pga detta fotografi…
Det här kan man kalla en riktig bladvändare! Spännande till tusan – och tack och lov inte lika obehagligt blodig som förra boken. Jag kunde inte sluta läsa, och det kommer absolut inte att ta 1½ år innan jag tar itu med bok nummer tre, Eldvittnet.
Boksnoken 
Nej, jag har precis läst ut Eldvittnet och det gick inte att slita sig! Jag har varit lite småskeptisk till de båda tidigare, men i den sista skärpte de till sig rejält och det var helt klart deras bästa bok. Så läs, läs, läs!
TidningsIda:
Ok, nu blev jag ännu mer sugen på att läsa Eldvittnet… Det får nog ske snarast! 🙂
Jag tyckte nog bäst om Paganinikontraktet av de tre som nu finns. Jag hade också svårt att sluta lyssna och jag var nöjd med att den inte var så blodig som hypnotisören. Sen störde jag mig på vissa saker i Hypnotisören (fruns göranden när sonen var borta). Eldvittnet tyckte jag var väldigt bra periodvis – alltså lite mer ojämn.
Cissi:
Och TidningsIda här ovan tyckte bäst om Eldvittnet :-). Jag ser verkligen fram emot att läsa den och se vad jag själv tycker :-).
Tycker att boken är spännande och bra dock är det inte realistiskt att en person kan skjuta och mörda nästan 20 poliser i sverige (vilket förhoppningsvis aldrig kommer att inträffa) sedan känns den också lite rörig med alla personer som nämns vid namn och är tex med under 4 rader
Pingback: Paganinikontraktet « bokdamenblog